Segerforsälven |
|
Ander Ljunggren berättar om Segerforsälvens fauna och flora
|
ARVIKANYHETER FREDAG 6 AUGUSTI 2010 Vandring utefter Segerforsälven Vi var ett fyrtiotal personer med på vandringen till den gamla kvarnen. Stenfundament och ankarjärn till dammar och smedjehammare bar vittnesbörd om tidigare generationers arbetsliv. Någon av dessa arbetare har mejslat ut ett årtal i en sten 1864. Det var då man byggde en såg här. SEGERFORS Nu ar det bävrarna som jobbar med trädfällning och dammbyggen. Vilka mästare på att gnaga! Vi måste såga oss genom deras brötar av buskar och grenverk for att röja en gångstig. Det ar ingen lätt vandring nar man skall kliva på hala stenar och klättra över tjocka trädstammar. Trots ansträngningen deltog både barn och äldre damer i detta äventyr, som slutade med ett vad över strömmande vatten. Livscykel Såg det ut så har förr i världen när man började anlägga sågar, vadmalsstampar och smedjor? Först måste det röjas och byggas en damm av stenar för att samla vatten. Det som gav energi till de stora vattenhjulen av trä. Vattnet fick hjulen att snurra för att driva dessa verksamheter. I älvens vatten finns öringar och flodpärlmusslor. Naturläraren Anders Ljunggren berättade om den fascinerande livscykel som de genomgår. De lever i symbios och flodpärlmusslans fortbestånd ar beroende av öringarna. Vi fick hålla en levande mussla i handen. Är fiskarna hotade av bäverdammar? De kan var a ett hinder för öringarnas vandringar, dammarna är också en grogrund för många växter och djur, till exempel trollsländor. Bäver och öring har trots allt samexisterat i tusentals år. Spöklika nät? Vi fick också se skillnaden mellan gråal och klibbal. Håggen här, liksom den vid Taserudsskolan, är spöklikt invävda i grått nät. Överlever häggen det angrepp som häggspinnmalen har, vävt nu för tredje året? Den sällsamma stämningen under träden med rester av ren damm som ger liv at det strömmande vattnet skänker ro och eftertanke. I mossan under fötterna finns slagg från järnhanteringen som gav arbete åt många i bygden under de år på 1800-talet då denna industri pågick har. Deras namn finns bevarade i kassaböckerna från Segerfors bruk. Bönder och torpare kolade vid milorna i skogen och körde slädarna med träkol till järnbruken. Här fanns både en stångjärnssmedja och en spiksmedja. Vid den gamla Segerforskvarnen anordnas olika program av Rackstads ideella kvarnförening. Måndag den 2 augusti, ar det berättarkväll. Bland gamla maskiner i kvarnens dunkel hör vi om egendomliga händelser och en del om spöken och annat hemskt. KERSTIN WESTERLUND Teknikhistoriker |
|